Efter livet – en
serie om döden
Vi svenskar pratar sällan om döden. Förutom möjligen nu under Allhelgonahelgen.
Men det borde inte vara så svårt – en ny stor undersökning visar att bara en av fem är rädd för döden.
Och bara hälften tror att vi slutar existera.
I den här artikelserien får du möta människor som är nära livets slut, troende, ateister, forskare och andra som ger sin syn på vad de tror händer efter livet.
verige anses vara ett av världens mest sekulariserade länder. Det stämmer inte. Undersökningsföretaget Inizio har, på uppdrag av Aftonbladet, frågat svenska folket om deras inställning till döden. Och det verkar som om vi inte har en så vetenskaplig syn på liv och död som många av oss kanske tror.
Undersökningen visar att:
• Mer än en fjärdedel tror på ett liv efter döden och lika många är osäkra. Könskillnaden är stor: så många som en tredjedel av kvinnorna tror att vi lever vidare.
• Sex av tio är inte rädda för döden. Bara två av tio känner rädsla medan övriga är tveksamma.
Det som skrämmer oss mest med döden är att behöva lämna barn, familj och vänner. På andra plats kommer känslan av att inte vara färdig med livet.
En person som intervjuats i undersökningen säger ”Jag är rädd att jag inte ska hinna uppfylla mina drömmar”, en annan är orolig över att himlen inte ska finnas. Flera tillfrågade känner rädsla över att behöva lämna sina husdjur, andra vill inte glömmas bort.
Att missa den framtida samhällsutvecklingen och nya uppfinningar är också något som bekymrar oss svenskar. En vanlig skräck är också att döden ska göra ont. En person säger ”Jag vill inte dö långsamt eller ligga som ett paket och bara vänta.”
När en människa dör händer något i rummet. Ofta uppstår en stark känsla av intensitet Professor Peter Strang
Vi har rest från Kristianstad i söder till Pajala i norr för att ta reda på hur vi egentligen ser på döden i det här landet. En av dem vi träffat, professor Peter Strang, möter människor i livets slutskede varje dag. Han tycker att döden kan vara vacker:
– När en människa dör händer något i rummet. Ofta uppstår en stark känsla av intensitet, som inte på något vis är avskärmande eller skrämmande.
Personer med en stark tro är förstås övertygade om att livet inte tar slut – men vår undersökning visar att de rentav är mer rädda för döden än ateister. Enligt Prästen Gunilla Lindén beror det på att troende skräms av tanken på Guds dom:
– De tänker ”Jag kanske inte tillhör dem som kommer till himlen”, säger hon.
Vad tror du händer efter döden?
Enligt Inizio tror en av tre svenskar på någon gud eller annat högre väsen, äldre och kvinnor i högre utsträckning än män. Hälften svarar nej medan resten är tveksamma.
Ida Boström, som är obotligt sjuk, har fått anledning att omvärdera sin syn på döden. Tidigare rusade hon fram genom livet och tänkte aldrig på döden – nu har hon börjat tro på ett liv efter detta:
– Jag tror att jag får vara kvar hos mina barn som en slags skyddsängel, som hjälper dem när det är tufft, säger hon.
Att prata om eller ens tänka på döden verkar vara svårt i vårt land. Till och med människor som är svårt sjuka försöker undvika samtal om livets slut. Män håller tyst om saken i högre utsträckning än kvinnor.
Enligt Inizio har så många som hälften av männen aldrig någonsin pratat med närstående om hur de vill ha det efter döden. Fler kvinnor än män har tagit upp frågan – hälften har berört frågor som: hur de vill bli begravda och vem som ska ärva. 16 procent har pratat mycket, och gett tydliga instruktioner. Äldre personer uppger i större utsträckning att de fört samtal om döden med anhöriga.
Varför är det då så svårt att prata om döden?
Cancersjuke filosofen David Rönneberg reflekterar kring frågan:
– Vi är de enda levande varelserna som känner till att vår tid är begränsad, men eftersom ingen vill dö tänker vi inte på döden förrän vi måste. Det är först då vi på riktigt blir medvetna om vår förgänglighet.
Fotnot: Målgruppen för Inizios undersökning är allmänheten 16 år och äldre. Sammanlagt har 1227 deltagit. Undersökningen gjordes under perioden 20–24 september 2016.
Döden
Det här är de vanligaste dödsorsakerna i Sverige:
1. Hjärt- och kärlsjukdom och stroke
2. Lungcancer
3. Alzheimers
4. Självmord
5. Tarmcancer
6. Lungsjukdomen kol
7. Bröstcancer
8. Prostatacancer
9. Trafikolyckor.
År 1960 var medellivslängden i Sverige 75 år för kvinnor och drygt 71 år för män. För kvinnor har medellivslängden ökat i jämn takt fram till 2014. För män var ökningen liten under 1960- och 1970-talen men från 1980 har männens medellivslängd ökat snabbare än kvinnornas. Förra året var medellivslängden 84 år för kvinnor och drygt 80 år för män. Medellivslängden beräknas till 89 år för kvinnor och nästan 87 år för män år 2060.
Källa: Socialstyrelsen, SCB, The Lancet.